Är du vår nästa produktexpert?


Informator har sedan länge arbetat fokuserat kring ett värderingsstyrt arbetssätt och självklart gäller detta även för alla våra partners som håller utbildning för och med oss. På videon ovan berättar vår nordiska produktchef om vilka förväntningar vi har på alla våra kursledare.

Känner du igen dig kring våra förväntningar på en kursledare!? Vi söker självklart alltid nya partners att arbeta med på konsultbasis, men just nu så vill vi även ha nya kollegor som både brinner för att dela med sig av sina kunskaper i lektionssal, men även vill bygga nya produkter inom mjukvaruutveckling och agile och designa leveranser tillsammans med oss.
Läs mer om tjänsterna som produktexpert inom mjukvaruutveckling/agila metoder och ansök snabbt och lätt på LinkedIn

4 Witty Names for Overdoing Things Upfront, and How Much Is “Lagom”?

“We’ve many names for the things we love” is a proverbial phrase (its Swedish equivalent basically swaps “things” for “child”). Which in turn makes me wonder if human nature loves overdoing the upfront spadework and sometimes even prefers it to making things take shape. Contrary to what IT-people tend to believe, IT is not alone in the overdoing trap.


1. Analysis Paralysis
Is often IT-related in some way, but can actually occur even in financial analyses or big-data analytics with unclear objectives. Long story short: YAGNI (You Ain’t Gonna Need It), plus the problem domain changing as you go (and increasingly, being automated).

2. Researchitis
(Excessively researching the background of things,) is common in journalism and other writing professions. In the age of search engines however, it tends to precede most things we do.

3. Blankscreenophobia  
(Fear of a new blank page on the screen,) is both a sequel and an aggravator of number 1. or 2.

4. Writer’s Block
(In Sweden called write-cramp). To extend from writing to drawing, coding, and other tasks: “Brainslump” fits most kinds of work, but has a shorter duration than writer’s block.


Then, how much upfront work is “lagom” (the Swedish for just right, just large enough, sufficient, adequate, not too little not too much)?
The time spent upfront shall be worth less than the benefit it brings about (as our Architecture and Agile Modeling courses point out, see diagram). Estimating that benefit implies some insight into the needs of the recipients/users: do they want it comprehensive - or rather comprehensible, up to date, in sync, and informative? How can it facilitate their work and decisions?

Summing up
Both in Agile and elsewhere, there’s a fine line between unnecessary overhead upfront and building upon the sand. Neither modeling, nor architecture (IT, SW, Product, Enterprise), nor other high-skill work is exempt from the tradeoff.



Trainer at Informator, senior modeling and architecture consultant at Kiseldalen.com

main author : UML Extra Light (Cambridge University Press) and Growing Modular (Springer),
Advanced UML2 Professional (OCUP cert level 3/3). 

Milan and Informator collaborate since 1996 on architecture, modelling, UML, requirements, analysis and design. In the next few months, you can meet him at Architecture ( T1101 , T1430, in English or Swedish) or Modeling courses ( T2715T2716 , mainly in Swedish).
x

Varför når lyssnande ledare bättre resultat?

Som ledare ska du skapa goda förutsättningar för teamets arbete med tydliga ramar och mål. För att prestera på topp måste dina medarbetare ha hög inre motivation. För att dessutom kunna samverka optimalt krävs ett tryggt och bra gruppklimat.



Många ledare känner därför att ”allt” vilar på deras axlar. De tar sig då an uppgiften genom att peppa teamet, kommunicera ut mål och strategier och berätta om sina förväntningar på hur medarbetaren ska agera och leverera.

Men det är faktiskt mer effektivt att göra precis tvärtom och att du istället:
·     -   får medarbetarna själva att berätta vad som motiverar dem att kämpa för att nå resultat.
·     -   inom teamet för dialoger om styrkorna och vad ni vill bli bättre på.
·     -   låter var och en får komma till tals och bidra med sitt perspektiv och att ni andra verkligen lyssnar.

Vi fastnar så ofta i våra invanda tankemönster. Men vi lär vi oss så mycket när vi faktiskt lyssnar, istället för att bara sända vårt eget budskap. De som blir lyssnade på, respektfullt och nyfiket, känner sig dessutom bekräftade, och detta oavsett om vi har samma uppfattning om något eller inte.

Utifrån hur var och en med sitt eget perspektiv ser verkligheten, lär ni av varandras erfarenheter och låter en gemensam bild växa fram. Att förstå varandras synsätt ger aha upplevelser, det ökar gruppens samhörighet och bygger relationer. Förståelse för nuläget ökar också viljan att förändra och förbättra beteenden. Dessutom byggs den psykologiska tryggheten i teamet av
att vars och ens upplevelse av verkligheten accepteras.


Genom att verkligen lyssna på medarbetarna, blir du starkare som ledare. Du lär dig att förstå vad som är viktigt för dem och vad som driver deras inre motivation. Det ger ökad insikt om hur du ska kommunicera för att medarbetarna ska lyssna på ditt budskap och vilja följa dig.

Vill du lära dig en metod för att arbeta på det sättet i ditt eget team?
På Informators endagskurs M1703 Teamwork Gamification – framgångsbeteende med OranginoWork lär du dig ett evidensbaserat spelverktyg. Du blir Diplomerad Teamcoach Orangino Work och får med hela verktygslådan. Sen leder du egna workshops i teamet med hjälp av verktyget, som är kul, enkla att förbereda och ger kraftfulla resultat. Anmäl dig här till nästa kurs som går den 11 december.



Ulla Osterman, Orangino AB's grundare och utvecklare av metodiken Orangino Work, är en av Informators experter inom kommunikation och ledarskap som framgångsrikt drivit förändringsprojekt i organisationer inom offentlig verksamhet och i näringslivet.


Typer

Jag har tänkt en del på typer på sistone. Jag har kommit fram till att jag gillar dem, och att de fortfarande är på uppgång i konventionella programmeringsspråk.

Jag pratar om ord som `int` i nedanstående programsats:

    int sum = 0;

Detta bruk av ordet "typ" är bekant för användare av språk i C-familjen, inklusive Java och C#. I samband med att vi introducerar variabeln `sum` så deklarerar vi också att den ska ha en heltalstyp med en viss storlek. Om inte annat så att kompilatorn ska veta hur den ska allokera variabeln, och vilka operationer den ska tillåta.

"OK", kan läsaren tycka. "Det låter ju rätt uppenbart." Låt oss genast göra saker lite mindre självklara.

Min bakgrund är till stor del med dynamiska språk, som Perl, Python, och JavaScript. I vart och ett av de språken anger man _inte_ typen på en variabel man introducerar:

    my $sum = 0;                 # Perl
    sum = 0                           # Python
    let sum = 0;                                          // JavaScript (ES6)

Med undantag för ytliga skillnader i syntax så gör de språken exakt samma sak i det här fallet: de introducerar variabeln _utan_ att ange att dess typ ska vara `int` (eller något annat, för den delen). Det är lite det vi menar med "dynamiskt språk".



En av de stora säljpunkterna med de dynamiska språken är att man kan skriva kod utan att vara så nitisk med sina typer. Det liksom funkar i alla fall. Den resulterande känslan är luftigare och smidigare; vägen från problem A till lösning B kantas inte av typrelaterade kompileringsfel.

En van användare av C++ eller något annat statiskt typat språk kan mycket väl fråga sig hur de dynamiska språken över huvud taget kan fungera:

Hur vet kompilatorn hur mycket minne den ska allokera om den inte vet vilken typ variabeln ska ha
Vad händer om man försöker lägga en sträng i `sum` senare?
Vad händer om man försöker göra något med en `int` som man i själva verket bara kan göra med strängar, eller arrayer?

Svaret är att kompileringsprocessen mestadels håller sig utanför sådana frågor i dynamiska språk. Variabeln `sum` i sig _har_ inte någon typ. Det är bara värdet (0) som har en typ. Vilket svarar på frågan om vad som skulle hända om man lade en sträng eller något annat i `sum` senare i programmet i ett dynamiskt språk: ingenting särskilt. Det fortsätter att fungera.

På samma sätt fungerar det att inte veta vid kompilering hur mycket minne en variabel kommer att behöva. Allt det hanteras istället under körning. Resultatet blir att vi inte är helt optimala vad gäller prestanda och minnesåtgång i dynamiska språk. Men det betraktas som en acceptabel tradeoff mot att programmet är lättare att skriva och ändra.

Slutligen, om man försöker behandla värdet 0 som en sträng eller en array eller liknande: de två saker som kan hända är

1.      att värdet 0 konverteras implicit till rätt typ innan operationen utförs, eller
2.      att ett fel meddelas vid den punkten under körning.

(Vilken av dessa som händer beror på exakt vilka typer som är inblandade, samt hur tillåtande språket är.) I ingetdera fall får vi en tidig varning under kompilering; vi måste vänta tills någonting faktiskt går fel i programmet för att vi ska märka det.

Det är den här sista punkten jag har tänkt på mycket på sistone. Förespråkare för de statiskt typade språken kan omedelbart peka på detta som en form av vansinne: varför skulle man vilja få fel vid körning som man skulle kunna få vid kompilering? Varför skulle man välja att ens starta ett program som var felaktigt på det sättet? ("Skjut aldrig upp till körning vad du kan göra vid kompilering"...)

Man kan ju svara att program som skrivs i de dynamiska språken ofta är rätt småskaliga: de är inte så långa i antalet rader mätt, och de tar inte så lång tid att köra. Så alla eventuella fel man gör på vägen upptäcker man också rätt snabbt.

Även om det antagandet ofta stämmer, så tror jag att det allt oftare är fel. Idag skrivs storskaliga, ambitiösa, affärskritiska program även i dynamiska språk. Ta PHP hos Facebook som exempel. Eller JavaScript hos i princip vem som helst med frontend-kod. Det är två exempel på språk som gradvis har funnit sig i betydligt större skor än vad de ursprungligen skapades för. När saker skalar upp så blir avsaknaden av statisk typning allt mer kännbar.

Något spännande har dock hänt de senaste åren. Facebook har lanserat Hack, en statiskt typad version av PHP. Microsoft har släppt TypeScript, en statiskt typad version av JavaScript. Båda de här insatserna vinner framgång genom att *behålla* de dynamiska språken som redan har vunnit popularitet, men att i efterhand förse dem med statisk typning. Ofta kan man skriva sin kod som man brukade göra, men där man vill kan man ange en statisk typ, och då kontrolleras den vid kompilering. Det är på många sätt den bästa av två världar: ett dynamiskt språk med statiska drag.

Även Python har på sistone fått statisk typning, via PEP 484 (ett förslag om "Type Hints" i språket) och det externa verktyget `mypy`. Men känslan är lite annorlunda än Hack och TypeScript — PEP 484 är tydlig med att det _inte_ handlar om att få typfel vid kompilering, utan att det är en sorts API-dokumentation. Riktlinjer, snarare än hårda regler. I slutänden får marknaden avgöra om man vill skriva Python med eller utan typer. Jag ser fram emot att prova med, och känna hur det känns.

Jag gillar tanken på att kunna ha ett dynamiskt språk som inte är i vägen när man skriver små saker, men som också klarar av att stötta upp en med statisk typkontroll när man behöver struktur och skala.

Typer i programmering har en intressant historia. Tre till synes oberoende definitioner har flödat samman till ett enda koncept:

·    Typ som i "datatyp", precis som i `int sum` ovan: representationen av ett värde i minnet. Det bruket går tillbaka till Algol på 60-talet, och är vad de flesta idag menar med ordet. Innan kunde man se ordet "typ" användas på ett vardagligt sätt; i och med Algol börjar det betyda "representation".

·    Typ som i "algebraisk typ" eller "typalgebra": insikten att typer är värden som kan kombineras och manipuleras på olika sätt. `struct` i C är en typisk produkttyp, till exempel, men även `Tuple` i många språk. Det finns typer som `Either` och `Option` som indikerar val av olika slag. Den största påverkan den här traditionen har haft på industrin är nog dock generiska typer: om man har en `String` så kan man också bilda en `List<String>` eller en `Promise<String>`.

·    Typ som i "typteori". På tidigt 1900-tal gick matematiken igenom en kris i sina grundvalar. Bertrand Russell och andra undersökte sätt att undvika paradoxer i formella logiska system; typer blev en möjlig mekanism. Långt senare visade det sig att det finns en bro som överför alla resultat i logik till motsvarande resultat i programmering, och vice versa. Det som man hade kallat typer i matematik är precis det som man kallar typer i programmering.

Vi som industri har rätt bra koll på den första definitionen av typ. Vi får allt bättre förståelse av den andra definitionen. Den tredje har fortfarande inte börjat lämna spår i konventionella språk, men det känns som att det är i den riktningen vi rör oss.

Vi vet inte hur de kommande årtiondens programspråk kommer att se ut, men min gissning är att de kommer att utnyttja statisk typning på alltmer intressanta sätt. Man får mersmak av att skriva program som gör rätt sak första gången man kör dem.







Carl Mäsak 
A developer with a fondness for dynamic languages, evolutionary design, and meaningful unit testing. Likes to heal ailing legacy applications. Designs and implements programming languages in his spare time.


Hela Informators kursutbud inom Webbutveckling hittar du här


Odla kultur – skörda resultat

Kulturen sitter i väggarna.. slitet uttryck men ack så fel. Om det var i väggarna det satt så hade det bara varit att måla om. Kulturen sitter i människorna. Och framförallt relationen mellan människor. Kultur finns överallt där det finns minst två människor. Det är ett hett ämne på agendan och man ser hur pingisbord och flipperspel presenteras som lösningar på dålig kultur och hur man får engagerade medarbetare. Det är svårt att se kulturen, och kan man inte se den så är det ännu svårare att göra något åt den. Det pratas om dåligt ledarskap och oengagerade medarbetare, men handen på hjärtat; ingen vill vara en dålig chef och medarbetare vill vara engagerade på arbetsplatsen. Det är min tes när jag hjälper företag och organisationer som har en kultur som skaver.



Det finns massor av potential i medarbetare och chefer och ofta handlar det bara om att kalibrera om sitt fokus på styrning, ledarskap och kommunikation. Ofta så motverkar de varandra och skickar fel signaler för att man inte ser hur det hänger ihop. Ett tydligt exempel jag ofta ser är att man vill ha kreativa medarbetare samtidigt som man har mobilförbud på möten med syfte att få engagerade medarbetare. Men om man inte ens är betrodd att använda sitt arbetsredskap, mobiltelefonen, så är det inte så högt i tak för misstag och experimenterande vilket är en förutsättning för kreativitet. Man kan inte säga att man vill ha kreativa medarbetare och samtidigt utöva hård styrning i detalj. Det blir ingen kreativ av. För att vara kreativ krävs en tillåtande miljö där det är ok att prova och misslyckas. Det är också en av de stora utmaningarna nu med digitalisering och all ny teknisk utveckling som sker så fort. I arbete med digitalisering i sjukvården så blir det så tydligt hur kulturen är en kritisk del. Att se kulturen för att kunna förtydliga vilka spelregler som gäller vart. Som medborgare och patient så vill vi att en läkare har full tilltro till sin kompetens och förlitar sig på vetenskapen och ska sträva efter att göra rätt i mötet med patienten. Det ligger också helt i linje med den kultur som gäller inom yrkeskåren och yrkesstoltheten. Däremot så behöver samma läkare vara öppen för att göra fel och experimentera inom tydliga ramar när man arbetar med digitalisering för att man ska hitta rätt lösningar. Då utvecklingen går så fort så kan man inte fastna i analyserande utan genom testande av tekniken så når man framsteg – fail forward. Varje misslyckat resultat är ett steg närmare lyckat resultat.

Kulturen anses vara den största felorsaken till att man misslyckas med digitalisering och det kan jag skriva under på. Efter 15 års erfarenhet av förändringsledning av såväl teknisk utveckling, omorganisation, hopslagning av bolag etc så är det en helt ny spelplan nu med fler dimensioner som man behöver ta hänsyn till. De gamla ledarskapsmetoderna räcker inte utan man behöver komplettera med kulturkartläggning för att inte konfundera medarbetare om var man behöver använda vilka spelregler. Pingisborden jag nämnde ovan är bra exempel på något som fungerar inom vissa kulturer men som skulle få helt motsatt effekt inom andra organisationskulturer.
  
Det är en spännande tid vi lever i. Det har aldrig gått så fort som det gör nu, och det kommer aldrig mer gå så långsamt igen. Den ständiga förändringen kommer bli den nya vardagen. Och det går fort, mycket fortare än tidigare, vilket gör att man behöver vara mer snabbrörlig i sina beslut, och även medarbetarna behöver hänga med och ställa om snabbare. Vi behöver ha en tydligare vision och kan inte förlita oss på statiska mål utan snarare förtydliga riktningen som kan ändras när ny kunskap utvecklas. Vi behöver föra en bättre dialog för att snabbare få återkoppling, få in synpunkter och utvärdera för att nå framsteg.

Kommunikation blir viktigare då vi behöver kunna nå fram till mer heterogena målgrupper med olika referensramar då de kommer från olika kulturer, bakgrund etc. När jag hjälper organisationer kartlägga sin kultur tar vi utgångspunkt utifrån deras kontext, var befinner de sig? I vilket land, i vilken marknad, i vilken region och hur påverkar det människors förhållningssätt till beslut, makt, förtroende? Efter att ha arbetat och bott i 14 länder på 5 kontinenter så finns det några kulturella olikheter men också några likheter mellan oss människor och de organisationer vi verkar i. Jag ser varje organisation som ett träd, dvs likt ett träd i skogen så är varje organisation unik. Ett träd tillhör en sort men du hittar inte två likadana björkar i skogen och lika är det med företagen, de verkar i samma bransch men är ändå unika. Vad man producerar i sin organisation kan kopieras men hur man gör det är kulturen och den är unik. De anställda och samarbetspartners som bidrar till utvecklingen är snarare som blommor som växer runt trädet, om de vill. Dvs en blomma kan välja att växa nära ett träd om det mår bra av det och det är viktigare för organisationer i allmänhet att förstå att det är medarbetarna som väljer var de vill vara. Så gör det enkelt att välja, såväl för medarbetare som för kunder.

Gör det enkelt för de att välja att arbeta hos er, att sluta avtal med er för att det är tydligt vad ni står för och att ni är äkta i att ni lever som ni lär. Transparensen blir större och större och därför kan man inte ha fina värdeord på väggarna om man inte lever de. Det blir för stort glapp mellan varumärke och den inre kulturen, och oäkta är ingen vinstlott. Då kan de anställda bli varumärkesmarodörer istället för ambassadörer. Om medarbetarna mår bra så mår företaget bra, och för att växa i rätt riktning behöver ledningen vara tydlig med sin riktning, varför finns man och vad är viktigt?



När vi köpte hus för några år sedan så fanns det en stor trädgård och jag såg fram emot att se vad som växte upp. Men jag såg inte skillnad på ogräs och det som var planterat, för mig var allt grönt och växte. Jag bad en trädgårdsdesigner komma över och under några timmar gick hon igenom hela trädgården med mig. Den här passar bättre i skuggan och den här kan du dela på så trivs de bättre om de får mer luft runt sig. De här ska du vara noga med, trots att de har fina vita blommor så är det ogräs som tar över trädgården om du inte håller efter. Och med en sån liten insats kunde jag dra nytta av de växter som redan fanns i trädgården  men som behövde förändrade förutsättningar för att trivas. Det här är väldigt likt kulturen i företag, den finns och gror vare sig du odlar den eller inte. Och när den väl finns där så är den stark och bildar sin egen motståndskraft mot förändringar. Kulturen är ett resultat av samspelet mellan styrning, ledarskap och kommunikation och ibland kan det vara svårt att se när man är mitt i den. 

Hur ser det ut hos er? Hänger er kultur ihop med hur ni kommunicerar ert varumärke utåt med värderingar, vision etc. Hur arbetar man när inte chefen tittar på? Hur når medarbetarna? Är de stolta och lojala? I en fruktsam kultur har man högre produktivitet, lägre sjukfrånvaro och nöjdare kunder då medarbetarna gärna gör det där lilla extra. Personalomsättningen minskar och man får en mer generös kultur där man hjälps åt vilket får positiva bieffekter i att personalen själva arbetar för ett effektivare arbetssätt när man får ett tydligare strategiskt kundperspektiv. Ofta när man gör en kulturkartläggning så inser man att man gör mycket bra och att det är så lite kalibrering som behövs för att förstärka de positiva beteenden som faktiskt finns redan på vissa ställen i organisationen och ta bort motsägelsefulla förutsättningar som motverkar visionen. När man gjort en kulturkartläggning så man ser hur det hänger ihop så får man en ny syn på hur man arbetar med styrning, ledarskap och kommunikation då man ser konsekvenser och effekter tydligare.


Några vanliga orsaker till problem med kulturen är ofta att man bytt ut ledningen, gjort en större förändring utan att tagit hänsyn till kulturen tex ihopslagning, ändrad strategi utan förankring hos medarbetarna. Det har blivit ett glapp mellan hur man arbetat tidigare till vad som förväntas framåt och det har inte kommunicerats så det börjar skava. Men när man belyser det, sätter ord på det så kan man se samband och vad som är grundorsak och vad som är konsekvens istället för att bara sätta plåster på situationen så kan man ta itu med grundorsaken. Det är enkelt men inte lätt.

Under kursen M1717 Organisationsutveckling - kultur som framgångsfaktor får du arbeta fram en handlingsplan för den egna kulturen med förbättringspotential och prova på olika verktyg och metoder. Läs mer om kursen här





Mia Liljeberg
Är en av Informators experter inom Ledarskap och företagskultur och håller kurserna M1717 Organisationsutveckling - kultur som framgångsfaktor och M1723 Processkartläggning - effektiv processutveckling

Det svenska testundret

Om man söker efter ”det svenska undret” i en känd sökmotor, kan man läsa om de perioder i svensk historia som kännetecknats av en snabb samhällelig och ekonomisk utveckling. Den första av dessa perioder inföll under 1800-talets senare decennier, då freden, vaccinet och potäterna banade vägen för stora framsteg inom industrin och vetenskapen. Den utvecklingen fortsatte sedan en bra bit in på 1900-talet. Det var under den här tiden som Alfa Laval, Asea, LKAB och LM Ericsson började växa sig stora och hjälpte till att sätta Sverige på världskartan som industrination.

Det svenska undret fortsatte under perioder under hela 1900-talet. Nyutvecklingar och innovationer på flera områden bidrog till att göra Sverige världskänt. När jag talar om det svenska undret tänker du kanske på

- musikundret (ABBA, Ace of Base, Robyn m fl),
- modeundret (Acne, Whyred, Filippa K, m fl),
- tennisundret (Björn Borg, Mats Wilander, Anders Järryd m fl),
- deckarundret (Sjöwall/Wahlöö, Henning Mankell, Stieg Larsson m fl),
- IT-undret (MySQL, Spotify, Skype m fl).

Listan fortsätter med golf-, kör- och app-under och så vidare, men du förstår principen. För ett land med blygsamma 9,5 miljoner invånare kan Sverige skryta med anmärkningsvärt många framgångshistorier.
I dag vill jag lyfta fram ytterligare en: det svenska testundret.

Om du läser det här inlägget på en dator eller mobil enhet med internetuppkoppling, så vill jag be dig att gå till din favoritsökmotor och knappa in ”software testing in Sweden”. Du kommer att få en hel massa länkar till föreningar, företag, organisationer, utbildningar, kurser, konferenser, produkter och naturligtvis många professionalla yrkesutövare. Alla representerar de den stora bredden inom kravhantering och programvarutestning som finns i Sverige i dag.

Låt oss titta närmare på vad ”lilla Sverige” faktiskt har att erbjuda:

Föreningar och communities

- SAST (Swedish Association for Software Testing) grundades 1995 som ett forum för yrkesverksamma programvarutestare. Sedan dess har verksamheten vuxit år för år och utökats med lokala föreningar som anordnar föreläsningar och seminarier.

TestZonen är ett obundet och ideellt forum för diskussion om test, krav, kvalitet och processer. De anordnar dessutom mingelträffar (meetups) och en årlig konferens.

LinkedIn finns flera svenska grupper för diskussioner om krav och test.         

Konferenser

Let’s Test är en konferens som har fokus på context-driven testing.


TestZonen anordnar varje år en konferens för sina skribenter. Den bygger i hög utsträckning på deltagarnas egna idéer och initiativ.

EuroSTAR-konferensen med Europas största fackmässa kommer att hållas i Sverige i år, närmare bestämt i Göteborg, den 4 - 7 november 2013.


NFI Testforum är en återkommande konferens om test och kvalitetssäkring.     


 Utbildningar


- Som läsare av Informator-bloggen känner du säkert redan till Informators utbud av kurser inom krav och test. I utbildningsstegen hittar du kurser som ger dig verktyg, metoder, processer och modeller för att arbeta smart med krav och test. Om du önskar kan du även certifiera dig inom ramen för REQB och ISTQB.

- Kommersiella utbildningar erbjuds också av en rad företag 

Flera yrkeshögskolor erbjuder hela utbildningar inom programvarutestning i bland annat Karlstad, Kungsbacka, Göteborg och Stockholm. 

Akademiska kurser inom programvarutestning finns bland annat vid högskolorna i Dalarna, Luleå och Växjö.

Litteratur


-   Test och kvalitetssäkring av IT-system, Ulf Eriksson
-   Kravhantering för IT-system, Ulf Eriksson
-   Testdesign för programvara, Torbjörn Ryber (finns även i engelsk utgåva)
-   Testledning, David Pers & Mikael Ölund
-   Tore Testledare, David Pers 


Listan skulle självfallet kunna göras mycket längre, men jag nöjer mig med detta. Jag tycker att de exempel som nämns är bra representanter för programvarutestning, så som den ser ut i Sverige i dag. Det som jag slås särskilt av är hur många engagerade testare som finns runt om i landet, och deras vilja att träffas, utbyta tankar och lära sig nya saker av varandra. Att utvecklas i sin yrkesroll – om det så innebär att man lägger några timmar av sin fritid – och att ha roligt samtidigt. Test är fest.  Inte många länder har en så aktiv och levande testarcommunity som den vi har.


Krav och test är områden som har utvecklats starkt de senaste tio – femton åren. Och framtiden ser fortsatt ljus ut. Allt fler företag har förstått att ett ordentligt krav- och testarbete är en förutsättning för att projekten ska lyckas. IT-systemen tenderar att bli alltmer komplexa, något som ställer högre krav på kompetens inom krav och test. Testarna hjälper till att tillföra nytta till sina verksamheter, och det hjälper i sin tur till att höja statusen på yrket.  Samtidigt blir det hela tiden bredare och mer specialiserade mot olika områden. Att arbeta med test kan till exempel innebära att vara testledare, teststrateg, testautomatiserare, testdesigner eller testmiljöansvarig. Valmöjligheterna är med andra ord goda för den som vill hitta sin egen nisch.

Vad brinner du för? Om svaret är krav eller test, så har du hamnat helt rätt. Hos Informator hittar du ett gäng kursledare som är stolta över att vara en del av det svenska testundret. Vi ger dig grunderna och hjälper dig att ta nästa steg i din testkarriär.



Freddy Gustavsson har arbetat med test och kvalitetssäkring av programvara sedan 2001.

Informator erbjuder flera spännande kurser inom Kravhantering och Testmetodik. Se alla våra kurser inom Krav och Test här

Office 365 - hur du lyckas få effekt

Obs bildmontage: det kom inga rapporter från SEF på MS-partnerdagen 2017
I förra veckan var Informator en av sponsorerna till anrika SharePoint & Exchangeforum som i år lite exklusivt sådär pågick under resa från Stockholm till (och i) Tallin, en upplevelse verkligen! I år representerades vi av mig, Tobias Strandh (Sverige) och Anna Sahinoja (Finland).

SEF borde kanske i ärlighetens namn byta namn snart då majoriteten av det som diskuterades rör Microsofts 365-svit och tekniska möjligheter däromkring. Själv deltog jag tex. på extremt intressanta dragningar kring Powershell med 365 och Azure där välkände (och rolige) Todd O Klindt som varit MVP på SharePoint sedan 2006 (följ honom gärna på Twitter), Laura Rogers aka @WonderLaura (ännu en SP MVP), runda-bords-samtal med Marc D Anderson aka @sympmarc och ytterligare en handfull globalt erkända områdesexperter. För dig som jobbar med området och av någon anledning missat detta härliga event rekommenderar jag ett besök på www.seforum.se och en koll i kalendern för nästa år!

I veckan var det Microsofts svenska partnerdag och självklart även här stort fokus på 365 och molnet generellt. Det går liksom inte att missa att vi går allt mer mot att jobba med molnbaserade tekniker och tjänster. Microsoft Sverige är förresten verkligen stolta över det faktum att vi svenskar är världsledande på implementation av nya produkter generellt och Office 365 mer specifikt och ändå var inte tekniken det som deltagarna här liksom på SEF i förra veckan diskuterade mest, vad var då det?

Jo, det stora problemet just nu är att Office 365 har så mycket gottigt instoppat att folk helt enkelt inte vet vart dom skall börja. Det blir liksom allt för många val och då ger man upp och återgår helt och hållet till det som funkat bäst de senaste åren. Problemet här för den som ansvarar för kommunikation och information (inte minst kring personuppgifter som med kommande GDPR) är att ingen riktigt har koll på vart all information ligger. Något kan ligga på jobbmailen, annat på gmail/hotmail, vissa filer har man laddat upp i OneDrive (för det ska vi ju göra), medans andra filer hamnar på C:// eftersom där har allt legat sedan tidernas begynning. Några på bolaget använder DropBox, andra Google Drive, ytterligare ett gäng har infört Slack medans några avdelningar börjat samarbeta i Trello. Tänk er själva hur svårt det blir att verkligen få fram information och det är inte konstigt att undersökningar visar att svenskar i genomsnitt använder 18 timmar/vecka bara för att hitta filer, bilder, presentationer med mera...

Vad är då svaret? Tja, har ni implementerat Office 365 så skulle jag säga att svaret stavas kommunikation! Kommunikation kring vilka policies som gäller, kommunikation om hur vi skall spara filer, kommunikation om de existerande programalternativen i 365 där tex. Planner kan ta över Trellos arbete och Teams både ersätter och förbättrar flödet i Slack. Att det sedan blir allt mer enkelt att hitta det du söker när du tex. i Delve kollar på en personprofil för att hämta info från teams, OneDrive, Outlook med mera kommer verkligen minska tiden det förut tog att bara komma ihåg vart det där du letade efter kunde finnas! Möjligheterna finns där och som jag ser det skulle tex. vi på Informator kunna kombinera rena tekniska utbildningar i de olika 365-delarna med rena kommunikationskurser riktade till olika yrkesgrupper och verkligen kunna få igång effekten av er 365-implementering! Det spelar helt enkelt ingen roll hur mycket företagen investerar i ny teknik om man inte samtidigt investerar i utbildning kring att verkligen använda och dra nytta av detta. Den mänskliga naturen återgår ändå till enklast möjliga arbetssätt och har ni inte kunnat visa hur detta kan göras med er nya teknik så kommer ingen att använda den och ni har just investerat x antal kronor till ingen nytta.

Vill du diskutera mer? Jag finns på LinkedIn och Twitter för snabb kontakt och hör gärna ifrån dig!

/Tobias Strandh,
Nordisk Produkt- och Marknadschef på Informator Tieturi Group

PS: Höll nästan på att missa men du hittar såklart ett gäng utbildningar inom Office 365 med fullt fokus på dig såväl som kommunikationskurser för alla olika rollerInformators webbsida (och hos Tieturi också för den delen om du bor lite längre mot öster :)

Informator ger fortsatt och utvecklat stöd till Kodcentrum

Informator ger för fjärde året i rad ett fortsatt och utvecklat stöd till Kodcentrum i rollen som huvudpartner. Med över 25 års erfarenhet av att producera och leverera utbildningar inom systemutveckling vill Informator verka för att skapa möjligheter för barn och unga att få en kostnadsfri introduktion till programmering och de digitala färdigheter som näringslivet behöver idag och i framtiden.

- Vi är otroligt glada över Informators fortsatta stöd som gör det möjligt för oss att utveckla vårt arbete inom såväl vårt ”Koda i skolan”-projekt som i våra kodstugor. Informator delar även vår syn kring långsiktighet och kontinuitet som starka faktorer för utveckling vilket är otroligt värdefullt för oss i vårt arbete, säger Ronnie Schmidt, generalsekreterare på Kodcentrum.

Förutom ett finansiellt stöd till verksamheten och egna volontärinsatser skänker Informator även kostnadsfri utbildning till Kodcentrums personal och volontärer.
Informator medverkar också i Kodcentrums projekt ”Koda i skolan” som bland annat handlar om att hitta metoder och verktyg för att fortbilda lärare inom programmering, datalogiskt tänkande och digital kompetens.


 - ”Nästa år implementeras äntligen regeringens beslut att införa programmering och digital kompetens i läroplanen för grundskolan. Beslutet kommer att påverka tusentals lärare och skolan står inför ett gigantiskt förändringsarbete. Genom vårt engagemang i projektet ”Koda i skolan” stöttar Informator Kodcentrum i arbetet med att ge lärare goda förutsättningar och för att säkerställa en likvärdig utbildning för eleverna och på så sätt långsiktigt adressera bristen på systemutvecklare i Sverige. Att aktivt bidra till att Sverige förblir ett världsledande mjukvaruutvecklingsland är en del av vår mission och därför är vårt engagemang i Kodcentrum långsiktigt och en viktig del av vår verksamhet” säger Emil Robertsson VD på Informator Utbildning.

Om Kodcentrum 

Kodcentrum vill bidra till att fler barn och unga får upp ögonen för IT och programmering, oavsettsocioekonomisk bakgrund eller kön. Vi ser att grundläggande kunskaper i programmering och digitalt skapande är en förutsättning för att kunna ta del av viktiga samhällsfunktioner och tjänster.Genom lokala samarbeten med skolor, bibliotek och företag engagerar vi lärare som själva vill komma igång med programmering i klassrummet, bibliotek som vill bredda sin verksamhet till att även inkludera digitalt skapande, och företag inom IT-sektorn som vill involvera sina anställda att vara förebilder för nästa generations kodare.

Skolan står inför ett stort kunskapslyft för att erbjuda alla elever likvärdig digital kompetens och grundläggande programmeringskunskaper. Som stöd samlar Kodcentrum det pedagogiska material och de erfarenheter som gjorts under de fyra terminer som våra kodstugor har varit igång.


Redan idag finns allt vårt material tillgängligt helt gratis på sajten Kodboken.se. Mer material riktat mot skolan tas fram i ett projekt finansierat av Vinnova och lanseras under 2017.


Om Informator
Informator är ett utbildningsföretag som på olika sätt hjälper organisationer att utveckla rätt kompetens, alltid med individens lärande i centrum. Informators mission är att utveckla Sveriges position som framstående inom mjukvaruutveckling och därigenom bidra till ett bättre samhälle med god livskvalitet, stark innovationsförmåga och hög produktivitet. Varje år vidareutbildar Informator 12 000 yrkesverksamma inom IT i Sverige och har sponsrat Kodcentrum sedan 2014.


KONTAKT:


Kodcentrum

Ronnie Schmidt
Generalsekreterare
Tel: 070 – 762 97 00
ronnie@kodcentrum.se

Informator 


Emil Robertsson
VD Informator
Tel: 070-999 80 44
emil.robertsson@informator.se

Läs mer om Kodcentrum: www.kodcentrum.se
Läs mer om Informator: www.informator.se
För pressfoton: https://www.kodcentrum.se/om-oss/pressbilder



Privacy by Design?

Jag tänker med flit undvika att prata om böter och annan skrämselpropaganda i detta inlägg. Nu tänker vi framåt och ser möjligheter med dataskyddsförordningen!

Dataskyddsförordningen är en fortsättning på det arbete som påbörjades med personuppgiftslagen. Att skydda enskilda individers integritet och skydda dem från kränkning. Att utveckla tekniska lösningar som tar hänsyn till integriteten – i dataskyddsförordningen kallat för Privacy by Design – är enligt min bedömning det absolut viktigaste arbetet och enklaste sättet att tillgodose det ändamålet.

Vad innebär det att tillämpa Privacy by Design? Jo, låt tekniken styra användaren rätt. Ha inte fritextfält i CRM-systemen, lägg in drop down-menyer istället, så hindrar du lagring av personuppgifter som t.ex. kan kräva samtycke. Det är bara ett exempel av många på hur du kan hjälpa såväl användaren som den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet att uppfylla dataskyddsförordningens krav.

Utgå från ändamålet med systemet. Inte från vad som är tekniskt möjligt. Dags att skala ner och begränsa systemen alltså.

Genom att bygga in integritetsaspekter, både i de system du levererar till kunder och de du använder själv, ökar du dramatiskt möjligheten att uppfylla dataskyddsförordningens krav. Det är en riktig konkurrensfördel på marknaden. Dessutom minskar du kostnaden för onödiga arbetsinsatser både från din och kundens sida med att hantera integritetsproblemen i efterhand.


Lycka till!

Malin Edmar
Är advokat och grundare av advokatfirman EdmarLaw AB, en advokatbyrå som enbart arbetar med juridiken kring IT och högteknologi.

EdmarLaw håller tillsammans med Informator flera kurser inom GDPR som M1612 Dataskyddsförordningen - GDPR, M1731 Dataskyddsförordningen (GDPR) - fördjupningskurs, M1732 Dataskyddsförordningen (GDPR) - Privacy by Design och M1733 Dataskyddsförordningen (GDPR) - för marknadsförare

 
Besök portalen www.edmargdpr.se för en crash course i GDPR.

Läs även "De viktigaste frågorna att besvara innan de nya GDPR-kraven går i kraft"




Your subordinate managers are not your fans, they play in your band

Some higher up managers act as their subordinate managers are their raving fans. That is not the case. They actually play in your band. They all play different instruments and together you make music. Even if you are the lead singer, you still need your band for the real fans to pay for your music.



One of the 16 motives all people have, more or less, is Independence. People who have high need for Independence are low on team orientation, and prefer to a high degree to work on their own. Managers leading management teams need, though, to take into consideration the whole management team, and also the employees (the symphony orchestra behind the band), as no-one achieves company goals on their own. Therefore, you should think how to make the best music together with the band and the symphony orchestra.

If you want to know more about your own and/or your colleagues’ motives, there is a scientifically validated method: Reiss Motivation Profile, RMP. Informator is conducting trainings in RMP. Read more about the course here


Aila Kekkonen

Leadership and personnel development and trainer at Informator

Ledare? Alla tittar på vad du gör och inte gör!

Vi förmedlar hela tiden budskap till omgivningen, inte bara ord utan också gester, kroppsspråk, klädval, sättet vi säger eller gör en sak på och inte minst vad vi gör. Även hur vi använder oss av och rör våra kroppar har betydelse för det budskap vi förmedlar. Hur våra tankar och känslor ger sig till känna genom den energi vi sänder ut. Allt kommunicerar. Alla är dock inte medvetna om vilken energi de sänder ut men inte desto mindre påverkas andra               av den. 

Du har säkert mött personer för första gången som du känner dig instinktivt tilltalad av - eller motsatsen, utan att du har kunnat sätta ord på vad du känt. Du har blivit påverkad av deras energi. Rörelser och gester är det äldsta språket människan känner till. Vill du bli förstådd handlar det inte bara om vad du säger eller vad du skriver. Det handlar om vad du gör. Inte minst viktigt för en ledare. Medvetet eller omedvetet tittar alla på vad ledaren gör eller inte gör, hur han eller hon reagerar och inte minst agerar i olika situationer. Om ledaren är osäker, arg, frustrerad eller oengagerad påverkar det omgivningen direkt. 

En ledare måste ha ett gediget förråd med personliga tillgångar som självkännedom, tydlighet och engagemang. Det är viktigt för ledaren att självförtroendet balanseras av ödmjukhet och inte minst respekt för både sig själv och andra.

Under kursen M1726 Projektledning påbyggnad - Optimized tar vi upp hur du som Projektledare når framgång med ditt projekt och din projektgrupp med hjälp av konsten att kommunicera rätt.





Marie Bohlin
Är en av Informators experter inom Ledarskap och håller bland annat kurserna M1726 Projektledning påbyggnad - Optimized och M1725 Projektledning Grund - Optimized