3 AI seminarier som Angick Arkitekter

Tre bara i Stockholm, på knappt två veckor. En maraton, eller rentav på väg till marigt? Utbudet av seminarier kring AI (snarare än inom) lever upp till standarddefinitionen ”AI är sådant som var omöjligt igår”. Under 90-talets kalla ”AI-vinter” hade nämligen även tre seminarier på två år varit rena miraklet.

Lägg till IT-tidningar, SvD, DN, miljökonferenser, SR:s Ekonomieko och Ekonomi-special lördag ”Tema AI”, Vetenskapsredaktionen, med flera, hellre sent än aldrig. Tala om bredd (snarare än djup)... Gammalmedias sätt att rapportera om forskning, utveckling och avknoppningar, enligt samma mall som om fotboll, framkallar ömsom övertro, ömsom teknikskräck, men sällan konkreta steg i praktisk riktning.

1. Mest insatt var AI-dagen på Svenska Institutet för Datorvetenskap i Kista, SICS, där man gick mot strömmen och vågade vara lite ”IT-nördiga” med talare i framkanten, i kontrast till ett otal TV-soffor och pratprogram. Man presenterade bl a ett genombrott inom machine learning (ML) som blev ”cover story” i Science Magazine för ett år sedan, applikationer inom allt ifrån storbank till telekominfrastruktur, och SICS:s forskning om kausalitet (algoritmer för att skilja orsak-verkan samband från ”vanlig” korrelation). 400 åhörare (ett annat tema dagen innan fick 80) visade att AI:s tekniska sida lockar allt fler, medan staten och skolsystemet håller på att missa tåget (se bl a debatten kring ”AI:ns gärdsgårdsserie” i SvD ).

2. Ingenjörsvetenskapsakademin IVA:s AI-kväll var mer bred än djup. En flaskhals lyftes fram av automationschefen på den stora telekominfrastruktur-koncernen med 100 000+ anställda och banbrytande tillämpningar av ML och big data där varje anläggning världen över har under sin livscykel en digital ”avatar” (komplett historik uppdaterad med realtidsdata ur verkligheten - för diagnostik, lastbalansering, network management mm, telekoms motsvarighet till ”gamla ekonomins” nya system som t ex Railigent för järnvägsföretag). Long historia kort: någon borde vidareutbilda, inom AI och big data, de tusentals tekniska akademiker som hennes företag och många andra redan letar efter med ljus och lykta.

Ett förslag ur publiken: vänd dig inte till svenska universitet, de skulle lära ut mer statskunskap och gender än AI-teknik... SvD-debattörerna har varit inne på något liknande: både-och skadar inte (så inget ont om andras discipliner), men AI är framförallt datavatenskap och IT.

3. Stockholms Stads AI-kväll i samarbete med Czech Center ”Where Will the Robots Take Us?” var bredast. Publiken var mycket blandad vad gäller jobb, utbildningsnivå, fackområde, kön, i åldrarna från högstadieelev till IT-veteran. Medverkande var AI-professor och ML-företagare Michal Pěchouček (verksam i Prag, Edmonton, m m), Sci-Fi författare (f.d. IT-forskare) Kristina Hård, och filosof Luis De Miranda (verksam i Sverige och Frankrike, inriktad på teknik och automaters kulturhistoria).

Ganska överraskande var det De Miranda som nämnde evolutionära algoritmer (EA), i plenum, när panelen kom in på ”disruption” och människans förmåga att uppfinna ”utanför fyrkanten” (tänk ungefär Columbi ägg - EA slumpar fram mutationer då och då, för att generera just lösningsvägar som ”tänker utanför” ). Fast under minglet efteråt märktes att professor Pěchouček var mer än väl insatt i EA (inte överraskande, eftersom han skrivit sin avhandling om dem i Skottland) och han kom t o m ihåg paketet C Darwin 2 som NovaCast i Ronneby på sin tid gjorde till en hit i industrin.

Få arkitekterna ombord

Blandningen av flera angreppssätt och av generalist- och specialisttänkandet, som präglade seminarierna, ser jag som skälet till att IT-arkitekter utgör en viktig internrekryteringsbas, oavsett var de sedan vidareutbildas i AI. Arkitektrollen har länge handlat om både-och. Både funktionalitet, kvalitetsparametrar, intern och extern ”compliance”, verksamhetens behov, och om teknik, mönster, komponenter, integrationsmotorer/samspel inom systemportföljen, design, metadata, RDB resp noSQL, DB/DW/DL, Data Mining/analytics m m. Jämfört med forskare tänker arkitekter mer brett och integrerat men samtidigt mer bransch- eller företagsspecifikt.

Det vi sett såhär långt är bara början, och det lär:) bli värre innan det blir bättre. EU, världens största ekonomi, satsar en ynka sjättedel på AI FoU jämfört med USA. En intressant reflektion i IVA:s panel var varför Sverige, en av världens innovationsvänligaste länder annars, ligger nära jumboplats (t o m inom EU) i AI-drivna innovationer.         

Samspelet arkitektur - AI

Arkitekter ser varje ny teknologi som en intressant komponent, inte ett nybygge på en ”grön äng”, och är mindre benägna än en entusiastisk forskare att direkt kasta ut regelmotorer eller tidiga ML-teknologier som föregick Deep Learning. Detta gör också hybrid-ML system intressanta för oss (se t ex underrubriken Machine Learning i den här bloggen om konfiguratorer). Särskilt så länge ”uppackningen” av subsymbolisk logik ur neurala nätverk, till fullt läsbar kontrollerbar form, befinner sig på forskningsstadiet (Explainable AI, XAI). Avvägningar som träffsäkerhet kontra transparens (V&V, förutsägbarhet, granskningsvänlighet/auditability, spårbarhet) är inget nytt inom arkitektur.

Säg den arkitekt som inte bollar dagligdags med ett antal trade-offs, mellan motstridiga krav…

AI är sådant som tog årtionden igår, månader i dag, och timmar imorgon. Skrivet förövrigt ombord på en B737-8MAX, ett plan certifierad för automatlandning, som andra Airbus och Boeing av idag.

av Milan Kratochvil

Samarbetar med Informator sedan 1996 inom arkitektur, modellering och UML, krav och design. Arkitektur- och modelleringskonsult Kiseldalen.com. Huvudförfattare till UML Extra Light (Cambridge University Press) och Growing Modular (Springer). Advanced UML2 Professional (OCUP cert-nivå 3/3).

Under våren 2019 kan du träffa Milan på kurser i Arkitektur (Fundamentals T1101 öppen, Variability T1430 företagsintern) och öppna kurser i Modellering (Agil T2715, Avancerad T2716)