Efter Taylor - Agilt för Ericsson och SEB

Agile är arbetsmetoden som bygger på självorganiserade team som löser arbetsuppgifterna efter eget huvud. Men metoden är också skräckfylld och oprövad för de större organisationerna. Här ger Johan Nyberg, kursledare hos Informator och konsult på Knowit sin syn på agila metoder.

Den amerikanska ingenjören Frederick Winslow Taylor utvecklade under början av 90-talet arbetsmetoder som skulle passa de nya fabrikerna som växte fram. Metoderna skulle få stort genomslag och byggde på att tankearbetet flyttas från verkstadsgolvet till olika planeringsavdelningar. Nu börjar vi se slutet på Taylorismen.

Sedan 2000-talet ställs stora delar av framförallt it-industrin till ett agilt arbetssätt, som innebär att små team löser sina uppgifter på egen hand i stället för att chefer delar ut uppdrag. Men mediebranschen och de största organisationerna har inte påverkats. Förrän nu.

– Tänk dig den coola byrån. Är det chefen som vet allt? Är det likadant som för fem år sedan och blir det likadant nästa år? Funkar det gamla sätter, att chefen delar ut en arbetsuppgift och avgör sättet det ska göras på? exemplifierar Johan Nyberg.

Han berättar att det gamla sättet, Taylors, inte fungerar för många nya aktörer som växer fram.

– För en modern startup finns det inte på kartan att man har det som grund när verksamheten ska skalas upp. Om alla som gör jobbet, de som utvecklar nya system förstår fullt ut hur de ska göra kunderna glada, borde de ha rätten att besluta över hur jobbet ska göras. I den agila världen görs det i agila team, eller mer korrekt självorganiserande team.

Hur går snacket kring agila metoder nu?
– Debatten går om hur man ska skala agila organisationer. Agila team har om och om igen visat att de är oerhört mycket mer värdeskapande än traditionella. Nu vill de stora bolagen också jobba agilt. Men hur går det till om du har 1 500 man?

Johan Nyberg tycker att Ericsson är ett av de första företagen som har lyckats i Sverige.

– Google, Spotify och King jobbar förstås så , men även SEB är inne i en agil transformation. De pratar om att dubblera relevant output. Det borde vara väldigt bra och leda till att de får förmågan att snabbt stoppa onödiga projekt.

Hur får man agila team att samverka i en stor organisation?
– Är inte medarbetarna allt för många, kan det klara sig med enklare samverkansstrukturer. Är företag så stora och distribuerade som Ericsson finns verktyg på teamnivå som Jira eller Rally Software som har en molnbaserad miljö där team kopplas samman eller VersionOne där det visualiseras hur man ska jobba för att nå prioriteringarna.

Apple verkar toppstyrt av enväldiga chefer, som tidigare Steve Jobs. Kan Apple jobba agilt?

– Absolut, uppenbarligen. Chefer i Steve Jobs närhet behövde naturligtvis svara upp till hans nivå, men sedan finns härliga utvecklingsteam som fattade hur iPhone och Macbook skulle utvecklas utifrån den gemensamma visionen.

Hur ska ledarskapet fungera och hur ska strukturen vara i en agil organisation?
– I Norge heter agilt "smidigt", som kan associeras till en vig och rörlig kropp. Det är ett bra begrepp. Det kan vara oerhört besvärligt att införa agilt i stora organisationer som har gamla kulturella mönster och vanor. Det behövs starka krafter för att förändring ska kunna ske. Det underlättar om det finns en oro för att till exempel förlora sin marknad som drivkraft, för att man ska orka driva förändring. Titta exempelvis på Kodak som såg vad som höll på att hända men ändå bestämde sig för att det inte vara någon fara och misslyckades. Man måste säkerställa att hela organisationen förstår vikten av förändringen och ser sig själv som en helhet – ett system. Det är mindre lyckat att säga att man ska göra som vanligt fast lägga agila team. Då får man i stället alla organisationsformer på en gång.

Johan Nyberg har ett "magiskt trollspö" att ta till.

– Det är att aktivera mellanchefer och projektledare som har erfarenhet av att ta ansvar för att saker fungerar och inte glöms bort. De är normalt inte riskbenägna, men du kan få med dem om du lär dem förstå de nya strukturerna och arbetssätten och på det sättet övertygar dem om att helheten skall bli bättre. På så vis kommer de att driva transformationen. Och använd inte ordet "implementera", det säger att du får en sak till, men du vill ju ändra allt.

Var tar mellancheferna vägen sedan?
– I agila organisationer behövs färre och inte samma slags mellanchefsroller. De nya mellancheferna kan exempelvis vara programchefer, de är ju bra på att organisera och koordinera, eller så de kan bli personalansvariga för flera team.

Hur ska ett bra agilt team se ut?
– Det ska vara tvärfunktionellt och innehålla alla nödvändiga kompetenser för att kunna utveckla, testa, prata och ställa rätt frågor till kunderna. Kompetensmässigt strävar man efter att både vara specialiserade och breda. Vi får vad vi kallar T-formade människor som är experter på något, men även har bredd. Den där killen som var en stjärna på att utveckla men inte visste något om kunderna, lär sig om kunderna och deras behov för att bli mer användbar i teamets arbete.

Hur gör team som inte fungerar när de ju ska sköta sig själva?
– Det finns agila coacher de börjar förekomma som linjeroll i en många organisationer. Agile coacher kompetens inom exempelvis beteendevetenskap och olika coachingmodeller, men framförallt kan de de agila modellerna utan och innan. Ofta körs teamen i gång lokalt och kundnära. När man sedan vill skapa större leveransorganisationer så räcker kanske de agila coacherna inte till. Den senaste trenden är agila managementcoacher som hjälper operativa chefer i mellanskiktet.

Är det inte en återgång till det gamla bondesamhället med team som jobbade på gårdarna vi ser?
– Det finns faktiskt fler kopplingar till den sortens organisering än till industrialismens modeller.

Johan Nyberg tror också att agila team är en spegling av generation X och Y.

– X-teorin säger att människan är lat och vill komma undan med minsta insatsen och att enda sättet att styra är morot och piska. Teori Y säger att människor vill göra en bra insats, om de är motiverade till det. Människor tycks vara Y, om de får vara det. Så fort man applicerar morot och piska blir de X. Agila team handlar om att applicera styrning mot Y.

Vill du lära dig mer om Agile? Besök Informators samlingssida för kurser inom agila metoder.