telekommoln tornar sig runt dagens cloud-leverantörer
Efter 20 års samarbete
med Informator spetsar jag automatiskt öronen när gamla eller nya Informatorkunder
tar till orda. Senast Ericsson nu i april, då Jason Hoffmann (produkt-
och arkitekturansvarig for Cloud Systems & IP hos Ericsson, och numera
bosatt i Sverige) talade på SICS-dagen i Kista om ”The future of cloud and
internet” och gick in på skillnaderna mellan ”nu” och ”snart” i molnet. Han
tillhör pionjärerna inom storskalig cloudteknologi och har sett både cloudens
styrkor och brister på nära håll.
Dagens moln är främst
”konsumentmoln”. Leverantörerna har centraliserat till bara några tiotal stora ”cloud
data centers” i världen vardera. Det ökar avståndet från datakällan till
mottagaren och därigenom överföringstiden, även om kombinationen fiber (dvs
ljusets hastighet) och människa som mottagare gör det möjligt att leva med, än
så länge. Men deras elförbrukning är på väg mot 10% av världens elproduktion. Kolenergins
extremt låga andel i Sverige (kring 1,5%) är i o f s hedervärd, men tyvärr ett undantag
som bekräftar regeln. (Annars var Greenpeaces rapport för fem år sedan ingen
uppfriskande läsning: How
dirty is your data? A Look
at the Energy Choices That Power Cloud Computing).
Vad är det då för superviktig
(vetenskaplig? allmänbildande?) information som käkar minne och el i
konsumentmolnet? Enligt Jason Hoffmans källor är det mest selfies, katter, matbilder,
i nämnd ordning. Hur många näringsgrenar har detta moln skakat om och stöpt om,
utöver IT? En: marknadsföring och annonsmarknad.
Jag tror det är anledningen till
att ”konsument-IT” ö h t är överrepresenterad i media, mässor, mm: dels berör
annonser journalistkåren direkt, dels tillhör det fåtal IT-relaterade ämnen som
både ekonomi- och allmänjournalister är insatta i. Däremot i andel av världens
IT-marknad ligger konsument-IT kring bara fem procent (jfr även mitt förra inlägg,
om cloud och min arkitektkusin i ”the Valley”).
Content Delivery Networks med data
distribuerat i nätet är en utmanare till centraliseringen. Men det är ändå bara
början. 5G-standard och 5G-nät banar vägen för Internet of Things (IoT), vilket
rör om dels marknaden (din bil och bilverkstadens dator kommer att skicka annat
än selfies eller ”Gilla”, och därför blir kommunikationen knappast annonsfinansierad…),
dels QA (icke-funktionella krav på kvalitetsegenskaper) hos arkitekturen:
- prestanda
resp tillgänglighet, strängare krav på svarstider än i konsumentmolnet där
1 sekund var OK (med människa som mottagare) och kravet gick t o m att ”tänja”.
På IoT handlar det om milisekunder, så att avstånd börjar spela roll trots
ljusets hastighet. M a o ett moln mycket olikt de miljarder selfies som skickas
kors och tvärs Jorden runt. Nu behöver kommunikationen bli snabbare och network
management mer förebyggande, med tillförlitliga prognosalgoritmer för köer och
trängsel i nätet för att förebygga dem. Samtidigt blir dataarkitekturen
geografiskt distribuerad. Tänk OO designregeln ”Talk to neighbors, not to
strangers” (Law of
Demeter, LoD) tillämpad bokstavligt, på fysiska avstånd.
Ericsson räknar med att, i första
skedet, i telekomclouden dela in Jordytan i kvadrater à 200 x 200 km, där det
mesta av all data ett kvadrat behöver ska lagras innanför den. Redan det blir
flera tusen kvadrater, men om IoT fortsätter pressa ner svarstider så kan
antalet växa mot 100 000 små kvadrater för att minska
dataöverföringsavståndet ytterligare.
- säkerhet:
intrång i konsumentmoln är ”bara” pinsamt, i företagsmoln brukar det leda till
förlorade kontrakt och till uppsägning, men på IoT kan det bli direkt farligt.
Bara att hålla med min
arkitektkusin: intressant att se hur leverantörer med rötter i IT resp
telekominfrastruktur handskas med övergången från tonvikt på hårdvarunät till
mjukvara och nya tjänster i nätet.
Hur många näringsgrenar kan detta
moln stöpa om? Minst lika många som IoT.
Jag önskar att jag visste i förväg.
Centraliserade moln på väg att blåsa över?
Huvudförfattare: GrowingModular: Mass Customization of Complex Products, Services and Software samt UMLXtra Light: How to Specify Your SW Requirements
UML 2 Professional, OCUP Advanced Level (certifikatnivå 3 av 3)
Milan samarbetar med Informator sedan våren 1996 inom modellering, UML, krav, analys, arkitektur och design. Håller f.n. kurser i grundläggande Arkitektur, Modular Product Line Architecture (T1430), i modellering (T2715, T2716), och 2013 höll han också Informators fullsatta Frukostseminarium om användningsfall.
Skicka en kommentar
Trevligt att du vill dela med dig av dina åsikter! Tänk på att hålla på "Netiketten" och använda vårdat språk.