6 tips för blivande och nyblivna arkitekter.

Under semestern byter man gärna flyghöjd och tänker till långsiktigt kring sin yrkesbana. Under sensommaren blir det dags för både företaget och en själv att planera in konkreta steg, inklusive kompetensutveckling, i önskad riktning. Här följer 6 uppslag för sensommaren/höstkanten.

1. Bredden-först eller djupet-först

Oavsett om man anser sig ha sina rötter i verksamhet eller IT, är det klokast att lära sig båda, och då stegvis snarare än allt på en gång. Egentligen är det ingen dramatisk skillnad mellan designvalet av sökstrategi för en sökmotor och kunskapsvalet av kompetensstrategi för en praktiskt inriktad roll: Att kombinera bredd och djup lönar sig först lite längre fram på vägen.

Djupet-först förutsätter dels ett informerat val, dvs information och tumregler i företaget som leder in ”rätt” på de grenar i (sök- resp kunskaps-)trädet som är kandidater för fullträff, och dels backtracking ur grenar som visat sig vara återvändsgränder. Bredden-först å andra sidan är feltolerant (det går inte att totalmissa något) och ibland mer resurskrävande men kan också ge ”biprodukter” användbara i närtid. Bland Informators arkitekturkurser finns båda alternativen (SoftwareArchitecture resp ArchitectureFundamentals).

2. Grepp om modellering (och animering)

I agil miljö krävs tillräcklig kunskap om modellering, UML, och framförallt om olika rollers behov av olika information, för att göra dokumentationen till ett slimmat och selektivt kommunikationsstöd. Dels handlar det om ”rätt” abstraktionsnivå (vad man utelämnar när), dels om att använda en passande mix av diagram, affärsregler, formler, kodexempel, testfall, animeringar, skrift, tal, osv. Alla roller behöver inte se allt, och all kommunikation är inte diagram, men några UML-diagram på rätt plats snabbar märkbart upp diskussionen vid en whiteboard och håller den till punkt. En del diagram kan också vara värda att animera, för att åskådliggöra för andra hur saker fungerar. I högskolemiljön blev UML ibland som två läger: ”allt” (bild) mot ”inget” (”bild överflödig” i dubbel bemärkelse J). Praktiskt handlar det mest om relevant modellering, att betona de diagram som är mest ändamålsenliga, och att få dem ”lagom bra” (Just Barely Good Enough).

3. Mönster

“Patterns are tools, not rules” hette det redan på Gammas & GoF:s tid, och det är än mer sant ur en arkitekts synvinkel. Förutom att de banar vägen för kunskapsdelning och komponentifiering stödjer de också kontinuerligt lärande ”i portioner”, vilket passar in i agila praktikers vardag. Det är viktigt att förstå och förankra skillnaden mellan objekttänkande, designmönster, processmönster, analysmönster, och arkitekturmönster (och naturligtvis även arkitekturtaktiker, som är mer ”one-pointed” än mönster). Det är en nyansskillnad och ingen avgrund, visst, men det finns få mönster som verkligen tillhör flera kategorier.

4. Grepp om icke-funtionella krav (NFR) och kvalitetsegenskaper (QA)

Även sådant som handlar om annat än funktionalitet kan hjälpa eller stjälpa en given arkitektur (säkerhet är ett välkänt exempel). ISO 25010-standarden (bild) listar 8 ”kvalitetskarakteristika” (40 inklusive ”subkarakteristika”), så det gäller att välja rätt i mängden. I en agil miljö med tydliga tidsramar är det mest produktivt att ”skjuta in sig” på de QA som varit mest eftersatta i företaget. Oftast är det de som är svårare att mäta än prestanda och tillgänglihet. Till exempel säkerhet, modifierbarhet/varierbarhet, användbarhet... Det i sin tur skapar nya utmaningar för arkitekter, dels i form av testfall och verifiering (det räcker inte att ”man tycker” att nu är systemet och kringrutinerna ”säkra”), dels intern insäljning då säkerhetsinvesteringar är ungefär lika omtyckta hos budgetansvariga som höjda försäkringspremier...

5. Att stödja och fungera i en agil kultur

Här behöver man kommunikation, soft skills, ibland diplomati, och kunskapsledning genom informell auktoritet (mer av en ”influencer” med erfarenhet än en uppifrån bemyndigad ”polis”).

Med det följer att föregå med gott exempel, så att även arkitekturen, arkitekturdokumentationen, och sättet att arbeta fram dem, följer agilt tänkande med minimerad overhead, iterationer, snabb informell relevant kommunikation, horisontella samarbetsformer, stand-up möten, mm.

6. Att tidigt stödja, använda, och anpassa modern kommunikation

Videomöten, webinarier med desktop-sharing, interna ”sociala medier” med olika ämnestrådar, m fl nya leveransformer (för kunskap) har många fördelar. Samtidigt gäller det att i arkitektrollen pusha för deras säkerhet, användbarhet, feedback och anpassningar, och att ändå träffas face-to-face när det tillför ett mervärde utöver remote-kontakten (att kommunicera elektroniskt med alltifrån kaffekokaren till utvecklaren i rummet bredvid är att gå över ån efter vatten, och kan dessutom ge ryggproblem av sittande. J)  

// Milan Kratochvil konsult, Kiseldalen.com och kursledare hos Informator inom IT-arkitektur.

Huvudförfattare: GrowingModular: Mass Customization of Complex Products, Services and Software samt UMLXtra Light: How to Specify Your SW Requirements

UML 2 Professional, OCUP Advanced Level (certifikatnivå 3 av 3)

Milan samarbetar med Informator sedan våren 1996 inom modellering, UML, krav, analys, arkitektur och design. Håller f.n. kurser i grundläggande Arkitektur, Modular Product Line Architecture (T1430), i modellering (T2715, T2716), och 2013 höll han också Informators fullsatta Frukostseminarium om användningsfall.