Projektet måste ha ett tydligt mål, det ligger i dess natur.
Ett projekt definieras som
·
en tydligt avgränsad uppgift med
·
en tydlig start och ett tydligt slut och
·
en för projektet avsatt budget och
·
en för projektet tillfällig organisation.
En tydligt avgränsad uppgift betyder alltså att vi har ett
specifikt mål att nå. Produkten ska vara färdig, tjänsten ska vara utvecklad,
flytten ska genomföras osv. Modern, målstyrd projektledning ställer dock lite
högre krav än så på målet. Eller målen. För de är flera.
För visst har vi en budget för projektet? Den bör vi ju
hålla. Och tidsramarna. För att inte tala om kravspecifikationen som ska
uppfyllas. För att kunna mäta att vi nått samtliga projektets mål är det bra
att dela in dem i projektmål, produktmål och effektmål.
Projektmål: Vad är det projektet ska utföra, när det ska vara klart och till vilken kostnad. T ex ”senast 2015-06-20
ha producerat System X enligt kravspecifikation till kostnad av 2,3 MSek”
Produktmål: Hur
produkten eller tjänsten ska utformas kopplat till kravspecifikationen. T ex
”Systemet skall klara av x antal användare, svarstiden får inte överstiga y
sekunder osv”
Effektmål: Vad
har projektet för effekt på organisationen? Hur kan vi mäta nyttan av
projektet? Hur gör vi en effekthemtagning? Effektmålet beskriver vilka effekter
vi kan mäta efter det att projektet är genomfört. T ex ”Det nya systemet gör
att vi efter en inkörningsperiod på sex månader kan handlägga 20 procent fler
ärenden per dag med 80 procent av nuvarande bemanning”.
Som du ser är alla ovanstående mål mätbara. Procentsatser,
datum, kronor, antal månader – alla innehåller ett värde som går att mäta för
att kunna se om vi lyckats med vårt projekt eller inte. Detta är viktigt för
vår erfarenhetsåterföring, lessons learned. Vad gick bra i projektet, vad kunde
gjorts annorlunda, vad har vi för förbättringsområden?
Många organisationer glömmer hur viktigt det är att ta tillvara
på erfarenheterna i varje projekt, att samla ihop dessa på ett och samma ställe
– tillgängliga för nya projektledare, -medarbetare och -sponsorer. Denna erfarenhetsdatabas
är en mycket värdefull källa till information som gör att vi hela tiden kan bli
bättre och bättre på projekt. Varför uppfinna hjulet två gånger? Glöm bara inte bort att hela organisationen –
uppifrån och ner – bör ha inställningen att ”visst vill vi att alla våra
projekt ska nå alla mål men det är OK att missa om vi bara vet varför vi
missade”. En projektorganisation som bygger på öppenhet, prestigelöshet och
tolerans blir snabbt framgångsrik.
Kan vi då alla hjälpas åt att nå projektets mål? Absolut. Om
vi berättar för medarbetarna vilka målen är och använder SMART-modellen. Ett
användningssätt av den för att sätta mål är
- Specifika –
målen ska vara tydligt formulerade och bara gälla detta projekt.
- Mätbara – kan
vi mäta målen eller kan vi i alla fall svara ja eller nej på frågan om målen är
nådda?
- Accepterade –
är målen väl förankrade hos såväl projektdeltagare som användare.
- Realiserbara –
målen ska gå att nå med de resurser som får utnyttjas.
- Tidsatta –
målen ska vara uppnådda vid en given tidpunkt.
Tillämpar ni i din organisation dessa metoder för
målstyrning av projekt? Om inte – prova. Ni har allt att vinna.
Freddie
Hahn är utbildare och organisationskonsult på Informator och Project Academy. Han arbetar
främst med projektstyrning och -ledning; metoder och verktyg för rationella och
effektiva projekt samt change management.
Freddie Hahn
Skicka en kommentar
Trevligt att du vill dela med dig av dina åsikter! Tänk på att hålla på "Netiketten" och använda vårdat språk.