Bör ”IT-avdelningar” ens finnas?

”Allt är IT” är en fras som dyker upp allt oftare. Om detta nu är sant, är uppdelningen mellan den så kallade kärnverksamheten och IT-avdelningen då verkligen relevant? Och om den är det, hur kan vi förbättra kommunikationen? År 2016 borde det finnas effektivare metoder än röksignaler och stelbenta ärendehanteringssystem.

I ett av mina första uppdrag som testare - för vad som nu är ganska många år sedan - fanns det ett 

enda sätt att kommunicera med de utvecklare som skrev koden för produkten vi testade: ett felrapporteringssystem. Det säger sig självt att kommunikationen blir ganska bristfällig om det är den enda kommunikationsvägen och ledtiderna var extrema, det tog dagar och ibland veckor att få svar på en fråga eller att få tillbaka den för testare så bekanta frasen ”cannot reproduce”.

Som tur är förändras saker och ting, och kommunikationen är kanske en av de saker som förändrats mest. Jag minns att vi var överlyckliga när vi fick möjlighet att maila direkt till utvecklarna och diskutera den vägen, och senare dök också ett chatprogram upp som ytterligare minskade gapet och tröskeln att ta kontakt. Var de satt hade vi fortfarande ingen aning om, men telefonen tog oss förstås ännu ett steg närmare.

Förändringarna har fortsatt och idag arbetar väldigt många i agila utvecklingsteam där man ofta sitter tillsammans och har ett väldigt tätt samarbete mellan de olika rollerna i gruppen. Vissa har tagit det ännu längre och börjat lösa upp rollerna som sådana – vi är alla utvecklare där vissa kanske har mer fokus på till exempel test, eller så skriver vi kod en dag och testar nästa. Oavsett upplägg så finns det förstås stora fördelar med att arbeta så tätt, inte minst så ökar kunskapen och förståelsen för alla i gruppen avsevärt.

När vi nu brutit ner många av de barriärer som i många fall funnits inom mjukvaruutveckling, så har testarna bättre insikt i koden vilket kan göra det lättare att förstå hur och vad som behöver testas. Utvecklarna i sin tur har en bättre förståelse för testarnas behov, och inte minst så har alla förhoppningsvis god tillgång till kraven och en kravansvarig som kan berätta vad det är kunden behöver.

Här finns det dock enligt min erfarenhet en extremt tydlig gräns: kunden, det vill säga kärnverksamheten, och IT-avdelningen, där nyutveckling och modifiering sker av det IT-stöd som verksamheten behöver.

Är detta verkligen en relevant uppdelning? IT är ju idag en så stor och viktig del av många arbetsprocesser som finns inom ett större företag – ”allt är IT” är en fras som hörs ibland. Om vi nu har sådan närhet i utvecklingsprocessen, varför måste just kraven och verksamhetsförståelsen gå via den ibland trånga tratt som kravanalytikern kan vara?

Den närhet, direkta kommunikation och förståelse för varandra som kommer av att vara ett gemensamt team och gärna arbeta nära varandra rent fysiskt, det är något som skulle kunna gynna både IT och verksamhet.

Testare med god insikt i verksamheten (eller som faktiskt är en del i verksamheten) har en större förståelse för vad som är viktigt att testa, hur tester kan ske och hur de bör prioriteras. De kan förstås också på ett bättre sätt bedöma lämpligheten i en IT-lösning och dessutom göra bedömningar av användbarheten hos systemet.

För en utvecklare är fördelarna likartade, för oavsett hur bra och väl specificerade kraven och designen är, så måste det fattas en mängd beslut under utvecklingsprocessen. Med en god insikt om användarna och användandet blir det lättare att fatta beslut som i slutändan leder till en bättre produkt.

Även verksamheten skulle ha mycket att vinna, till exempel är min erfarenhet att de som ställer krav och kommer med önskemål kan ha svårt att tänka utanför boxen och verkligen tänka nytt. En del i detta är att man inte har någon uppfattning om vilka möjligheter som finns, eller hur svårt respektive lätt det är att genomför vissa idéer. Kanske vågar man inte ställa vissa krav eller så behöver man helt enkelt inspiration utifrån för att tänka om.

Jag säger inte att man behöver eller över huvud taget ska ta över varandras arbetsuppgifter, men bara något så enkelt som att sitta i samma kontorslandskap skulle göra otroligt stor skillnad. Förutom den informella kommunikationen i att ha personer lätt till hands för att ställa frågor, stämma av saker med, snabbt visa eller demonstrera något, så är det mycket information som flyger genom luften som går att snappa upp. Det är denna informationsmängd sammantaget som bygger upp kunskapen, medvetet eller omedvetet.

Som en bonus kan man tänka sig att de som arbetar främst med IT-utveckling kan känna en större tillhörighet till bolaget i stort, när man är närmare bolagets kärnverksamhet, det bolaget ”egentligen gör”.

IT kommer framöver troligtvis bli en allt större del av de flestas arbeten, och med det en förhoppning hos mig att den traditionella IT-avdelningen är dödsdömd. Jag vill uppmana alla som jobbar inom IT att sträva efter en tätare kommunikation med verksamheten, inte bara för att komma närmare detta mål utan för att jag tror det hjälper oss i våra arbeten. Låt oss bara hoppas att vi slipper kommunicera via runstenar eller röksignaler – eller för den delen ett stelbent ärendehanteringsprogram.

/Gabriel Johansson

Kravanalytiker, test manager och lärare

Gabriel Johansson är utbildad interaktionsdesigner på Malmö Högskola och har idag mer än tio års erfarenhet inom test och kravhantering i agila projekt, testautomatisering och usability testing. Erfarenheten sträcker sig över en rad branscher som telekom, logistik, industri, bank och finans samt detaljhandel. 

Informator erbjuder flera spännande kurser inom Kravhantering och Testmetodik. Se alla våra kurser inom Krav och Test här